Efter skogsvägen är det nästan lä trots en hård blåst...

Solen sänder hjärteglädje och det är flera varmgrader...

Det märks att dagarna börjar vara kortare och skuggorna längre...

Regn och snö har avlöst varandra under sista veckans dagar...men nu är det barmark igen...

Skogen doftar ännu underbart från tall..gran och mossa...

Ofta möter jag djur i skogen...och varje gång "småpratar" jag med dom...

Säger "Hej" till mamma älg med kalv...tjattrar med ekorren tills den irriterat sveper upp i trädet...

Ilsket tjattrande tillbaka...ropar mot räven...ser bara svansen då den rädd och snabbt förvinner in bland träden...

Jag säger till smågrodorna att dom inte får leka på vägen...

Lockar visslande på järparna...de svarar alltid och närmar sig sakta...sakta...

Upptäcker rådjursspår i nysnön och viskar lågt...var är ni?...

Ser nötskrikorna och hör deras skrän...sura är dom på en liten sparvuggla...

Skrattar lite och säger...men den lille...fast jag vet att det är fara...skarpt läge...

Fortsätter så min väg fram....

Som den natur och djurälskare jag är vill jag aldrig vara utan dessa möten...

Aldrig någonsin...

Ja...lite sån är jag...och kommer alltid vara...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Oj, oj. Jag har ju en blogg. Som jag helt har lyckats glömma av. Glömt vad den heter och lösenord, hur gör man inlägg...hehe.. Fick jobba lite på det... Många år är det nu sen sist, av olika anledningar tappade jag bort allt. Kameran i...

  Kanske jag känner en liten svag lust till ord och bild igen. Av många olika orsaker försvann inspirationen. Och det är väl helt okej med en längre bloggvila. Men jag har oxå saknat orden och tankarna. Längtat efter känslan av glädje det ...

.....     .....   .....  

  .....

  ...men släppte den sen fri... ...för den är för alla oss... ...som längtat så länge... ...att ge glädje och värme... ...på kinden och i själen... ...i hjärtat...      ...